Vad är en korv? Tja… nästan vad som helst – och samma sak gäller biffar och schnitzlar.

I slutet av oktober slog EU-parlamentet fast att vegokorvar och sojaschnitzlar får heta så även i fortsättningen. Därmed kan man komplettera ordstävet att ”Allting har en ände utom korven som har två” gäller oberoende av innehållet i den aktuella korven.

Debatten var några dagar lång men fredag 23 oktober var den över. Med 379 röster för och 284 röster mot beslutade EU-parlamentet då att vegoprodukter även i fortsättningen ska få sätta begrepp som ”korv”, ”hamburgare” och ” biff” på sina produkter och använda i sin marknadsföring.

Inom EU fanns redan 2014 över 1 500 skyddade produkter – och de har inte blivit färre sedan dess. Krångligt? Det är bara början.

Korv är, för att ta ett exempel, inte så enkelt (och definitivt inte klart som korvspad). 2002 försvann de svenska receptskyddden för falukorv, köttkorv, fläskkorv, medisterkorv, frukostkorv, wienerkorv och prinskorv, berättar Livsmedelsverket.

Anledningen var då att reglerna för märkning hade ändrats och att konsumenten då ändå får uppgifter om innehållet i produkten. Dessutom, konstaterade man, att andra länder ju kunde ha något man kallade prinskorv och då skulle det bli förvirrande om flera korvar med samma namn skyddat hade olika innehåll.

Så vad blev det? Det blev så att Falukorv är det enda korvformatet som är namnskyddat och det är den som ”Garanterad traditionell specialitet”. Då får vem som helst var som helst tillverka korven och kalla den Falukorv – men man måste följa receptet.

När EU i slutet av oktober skulle diskutera jordbruksbudgeten (och den är stor – 40 procent av EU:s utgifter) hamnade frågan om beteckningar på vegetariska produkter i fokus, inte minst från medias sida.

Politikerna tyckte inte att det var någon stor fråga att diskutera, åtminstone inte alla. Frågan gällde om man skulle få kalla vegetariska och veganska produkter vid ”köttliknande” namn som vegoburgare, sojakorv, vegoschnitzlar och så vidare.

Förslaget att ta ställning till var att förbjuda den typen av produktnamn inom EU. Centerns Fredrick Federley var tydligen om vad han ansåg om förslaget;

– Det är så dumt så det är svårt att ens kommentera, sade Federley till DN.

– Att vegoburgare och sojakorv inte ska kunna kallas vad de heter är urbota korkat. Det är så dumt så det är svårt att ens kommentera. Ska de i nästa steg förbjuda våra korvar med risgrynsgröt och ärtsoppa?

Bakgrunden till diskussionen hittar vi på två ställen – dels i Frankrike och dels inom vad man kan sammanfatta som den animaliebaserade livsmedelsproducerande industrin. Frankrike, först.

Sedan 2013 har Frankrike ett förbud mot att använda termer som mjölk, smör, yoghurt och ost på andra produkter än de som kommer från djur som ger mjölk. Därmed är det till exempel sedan dess i Frankrike förbjudet med namn som sojamjölk eller havremjölk.

Frankrike har sedan, ganska nyligen, följt upp den lagen med en ny lag som förbjuder de som producerar alternativ till kött att sälja sina icke animaliska produkter under namn som ”burgare” och ”korv”.

Industrin, då? Den traditionella animaliebaserade industrin ser förstås den växande gröna trenden med sina starka vegetariska och veganska trend som ett hot. I många EU-länder är rörelsen mot icke-animaliska alternativ starka, inte minst av många som anför klimatskäl för proteinskiftet.

Och förslagen att man – genom att inte tillåta vegetariska namn som låter ”köttlika” – värnar om historia och kultur och dessutom undviker att göra konsumenterna förvirrade, avvisas snabbt och brutalt, bland annat från branschföreningen Västbaserat Sverige.

– Vår medlemsföretag har aldrig fått en reklamation där någon har klagat på att de växtbaserade produkterna inte innehållit animaliebaserat kött eller mejeri, säger Cecilia McAleavey, ordförande i branschföreningen och ansvarig för området hållbart ätande hos Oatly.

Kanske har, dessutom, EU-parlamentarikern Fredrick Federley (c) en poäng när han påpekade proportionerna mellan de stora frågorna och de något mindre som vad vegokorvar ska heta;

– Den europeiska jordbrukspolitiken är bokstavligen talat något livsnödvändigt och då kan vi inte låta dessa dumma idéer hota den stora frågan. Det handlar om en hel kontinents matproduktion och landsbygdens och lantbrukets förutsättningar. Det handlar om miljön och om djurskydd, sammanfattade Federley.

Några exempel – hitta logiken själv

Vad som får heta vad och, kanske ännu mer vad som inte får göra det, har varit en het fråga länge inom EU och i livsmedelssammanhang. Här är ett axplock av regler och bestämmelser – och din uppgift att själv hitta ”den röda tråden” (vilket inte är ett ursprungsskyddat begrepp…)

Burgare
McDonald’s har sålt fiskburgare sedan 1962. Veganska burgare kommer att vara tillåtna till namnet även i fortsättningen.

Mjölk
Kokosmjölk har länge funnits på de svenska butikshyllorna. Däremot fick Arla kalla sin nya mjölk för ”mjölkdryck” men inte ”mjölk” eftersom man använder filtrerad mjölk, så kallad mjölkretentat som blir över när man producerar laktosfritt.

Jordnötssmör
Ytterligare en vara vi länge kunnat plocka på oss när vi varit och handlat.

Brieost
I Sverige kan vi handla såväl svensk brie, som getbrie och tryffelbrie – trots att ingen av dem är tillverkade i området Brie och inte alls gjorda på samma sätt som traditionellt.

Brie de Meaux
En brie-variant med strikta regler kring opastöriserad mjölk och en diameter på 36-37 centimeter skyddas till namnet.

Cheddar
Också namnet på den by där produkten ursprungligen skapades men idag ett allmänt spritt samlingsbegrepp på något alla får tillverka överallt.

Champagne
Det är fullt tillåtet av skapa och sälja ett bubblande vin av exakt samma kvalitet som man gör i Champagne – men inte tillåtet att sälja det under det namnet.

Korv
Får även i fortsättningen kallas ”korv” även om det inte har någon animalisk ingrediens i innehållet. Vegokorvar kommer vi alltså att se i butikerna även i fortsättningen.

Schnitzel
Vegetariska schnitzlar kommer att få kalla sig så även i fortsättningen efter EU-parlamentets beslut.

Kalvsylta
Får inte säljas i Sverige om det inte innehåller kalv.

Leverpastej
Samma logik som med kalvsylta.

Kaviar på tub
Kan man börja sälja hur som helst – nästan – men däremot naturligtvis inte kalla det något så inrotat och inrutat som ”Kalles”.

Fakta/Skyddade av EU
Kalixlöjrom, Upplandskubb, Hånnlamb, Skånsk spettkaka, osten Svecia och bruna bönor från Öland
är av EU skyddade matvaror från Sverige
Man kan av EU ha skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och garanterad traditionell specialitet.
Skyddad ursprungsbeteckningar har Kalix löjrom och Upplandskubb.
Skyddad geografisk beteckning har bruna bönor från Öland och skånsk spettkaka samt Sveciaost.
Man kan också få beteckningen GTS – Garanterad traditionell specialitet. Då ska produktnamnet ha använts i minst 30 år, beteckningen är receptskyddad men märkningen får användas av alla som följer receptet.
GTS har av svenska produkter Falukorv och hushållsost.