annons

Kreta – ett alldeles eget gastronomiskt universum

Kreta förknippas av många svenskar med turism och inte sällan med medföljande turisthak. Den typen av restauranger som matälskare helst undviker, med rätta. Men den grekiska ön har ett stolt historiskt arv – och en stolt matkultur. För den som vågar ta steget runt krönet på turisstråket väntar istället härliga matupplevelser man sent ska glömma. Så sätt på dig dina fotvänliga sandaler och ta dig dit passionen kring mat och kretiska traditioner väntar – glöm alla trista sallader och sega köttbitar. Kreta är en gastronomisk skatt som lämnar oförglömliga intryck!
Det genuina Kreta väntar för den som söker
Stora, anonyma hotellkomplex med all inclusive, eller fettdrypande, ofräsch mat på en turistfälla till restaurang. Nej – kärlekslös massturism är knappast källan till matglädje och passion för livet. Men man kan faktiskt komma bort från de inbäddade turiststråken och hotellområdena, dit där det riktiga Kreta väntar, bara man vågar.
Den kretiska maten är relativt okänd i Sverige. När vi tänker på Grekland får vi naturligtvis många klassiska associationer: fetaost, kalamataoliver och ouzo. Men maten på just Kreta har också en egen karaktär, värd att upptäckas. Och ju mer man känner till om specialiteterna på den lilla lokala restaurangens meny – eller vad som finns på matmarknaden för den delen – desto roligare blir matresan. Kunskap gör att man inser vilken rikedom Kreta bjuder på, och med maten som resmål lär du känna platsen du kommer till: människorna, kulturen, historien. Här visar vi vägen till ett underbart matparadis för alla som är nyfikna på grekisk mat med egen karaktär – genuin mat från Kreta.
Matäventyret kan börja
Kretas matkultur är en skatt man inte bör missa. Ön är Medelhavets femte största ö och den största i det grekiska ö-riket, med en yta på totalt 8261 kvadratkilometer – enormt, jämfört med Gotlands huvudö på 2994 kvadratkilometer. Med det blir det lätt att förså att Kreta är så mycket mer än en homogen upplevelse, och snarare ett eget omväxlande universum – där varje ny vik bjuder på nya överraskningar.
 
Öar tenderar att både bli nav i den mänskliga kulturen och isoleras och utveckla sina alldeles egna, unika särdrag. Kreta är inget undantag, och det gör ön till ett spännande matäventyr. Ön utgör en av Greklands tretton regioner och den delas i sin tur upp i fyra prefekturer: Chania, Heraklion, Lasithi och Rethymno. Befolkningen kallas kretansare och staden Heraklion är Kretas största – och femte största i Grekland. Det minoiska palatset i Knossos, som många har hört talas om, ligger strax söder om just Heraklion. Men de flesta svenskar känner nog sig nog mest bekanta med Chania – idag en turistort dit många soldyrkare vallfärdar när det vankas semester. Men Chania utgör enbart en del av Kretas fantastiska värld. Där finns också mindre orter, bergsbyar och små mysiga fiskesamhällen, redo att utforskas.
887085-archaeological-site-of-knossos-minoan-palace-crete

 
För att förstå var man har hamnat när man sätter sin fot på kretisk mark kan man börja med en titt på öns hänförande historia. Som exempel kan man nämna att forskare räknat ut att palatset i Knossos byggdes ungefär samtidigt som de egyptiska pyramiderna. Orten var den minoiska kulturens religiösa och politiska centrum och den minoiska kulturen på Kreta utvecklades under den grekiska bronsåldern, 3600–1050 år före Kristus. Anorna på ön är alltså minst sagt respektingivande. Minoerna – som fått sitt namn från Minos, kung över Kreta under forntiden enligt grekisk mytologi – hade ett helt eget språk och skriftspråk. Det skiljde sig från grannarnas, och minoerna skapade en särpräglad civilisation som satt så djupa spår att det märks av än idag. Inte minst inom det keramiska hantverket och konsten. Minoernas kultur lämnar också efter sig mycket mystik för eftervärlden – skriftspråket som byggde på hieroglyfer av typen Linear A har ännu inte kunnat tydas. Men man vet i alla fall att minoisk handel dominerade den egeiska övärlden på sin tid. Här någonstans börjar man ana hur djupt de kulinariska rötterna sträcker sig.
Hisnande geografi och rik matkultur
Kreta ligger på 35:e breddgraden, i höjd med de norra delarna av Marocko, Algeriet och Tunisien, och geografin är minst sagt variationsrik. Det finns hela fyra stora bergskedjor på ön, med bergstopparna på bergen Ida och Psiloritis högt tronande över havet – närmare bestämt 2456 meter. Förutom bergstoppar finns många högplatåer, där jorden är bördig och odlingsklimatet gynnsamt, och där odlas exempelvis oliver, apelsiner och vindruvor. Ön har dessutom en egen insjö, Kournas, och flera floder – där Geropotamus är den längsta, 45 kilometer lång. Möjligheterna att få fram ypperliga råvaror är med andra ord många, liksom maträtter med influenser från olika delar av medelhavsregionen.
 
Arvet från omvärlden har också format maten på Kreta. Chania var till exempel en venetiansk (dagens Italien) huvudort på ön, fram till den osmanska erövringen. Då blev Kreta en del av det Ottomanska riket – en stormakt som uppstod i slutet av 1200-talet i Anatolien, dagens Turkiet. Det märks på tallriken.
Differen appetizer and anti pasti on white plate in cafe or restaurant
 
Sätter du dig ner vid ett bord på en gedigen, kretisk restaurang kan du nämligen finna rätter som har inluenser från både italien och turkiet. Historiens vingslag slår fortfarande: kretisk meze – smårätter på kretiskt vis – är ett tydligt exempel på ottomanska inslag. Varje region har sina varianter av rätterna, så även Kreta. Kolokythokeftedes, friterade bollar på zucchini och ibland andra grönsaker, är en meze-klassiker. En njutbar delikatess kryddad med mynta, som har ett brunt, frasigt yttre – och ett härligt silkesmjukt inre. En annan trotjänare på mezebordet är trokafteri, en het röra på fetaost, heta paprika-sorter, rostad paprika, olivolja, citron, vitlök och oregano. Perfekt till pitabrödet som brukar serveras till. Aubergine är en grönsak som också tar stor plats i det kulinariska Kreta, bland annat i form av rätten melitzana, grillad aubergine med färska örter, olivolja och vitlök. Våga även prova den typiska kretiska “smörgåsen” koukouvagia (“uggla”) – eller dakos, som den också kallas. En aptitretande rätt på en slags skorpor serverade med fetaost, tomater, lök, olivolja och – återigen – oregano. Inte helt olik den italienska kusinen bruschetta. De fyllda vinbladsrullarna dolmades påminner å sin sida lika mycket om turkiska vinbladsdolmar, stapelvara i det turkiska köket. Tydliga resultat av den anrika köksfusionen på Kreta, liksom användningen av grynformad pasta – orzo-pasta – kallad “kritharáki” på grekiska.
 
Ska man prova kött finns det långt mer än fläsk att tillgå – greker är hejare på mat från djurriket. Killing – katsiki – rekommenderas för nyfikna. Då kan du också vara hyffsat säker på att få närproducerad mat, vilket är en erfarenhet i sig. Annars finns ett brett utbud: lamm, nötkött – även kalv – och kyckling samsas jämsides på menyerna. Fisk är en annan självklarhet. En ö omgiven av medelhavet vet att ta tillvara på havets läckerheter, inte minst strandnära byar och fiskeorter. Och liksom spanionernas bacalao och portugisernas bacalhau har kretanerna en saltad, torkad torsk: bakaliaro. Utsökt serverad med spenat, gröna oliver och andra tillbehör. Är du vegetarian – var inte blyg. Fråga istället servitören efter “orfana” – folkmål för köttfria versioner av maträtterna, som tomater eller vinblad fyllda med ris istället för köttfärs.
 
Ostar är ett eget kapitel. Greker älskar ostar. Kreta har sina egna, och de används flitigt: fårosten graviera, får- och getostarna anthotiros och kefalotiri, samt den ricottaliknande fårosten mizithra – eller katsikithia, när den gjorts på getmjölk – är ett axplock. Prova sarikopitakia – ett getostfyllt bakverk friterat i olivolja. Eller kalitsounia kritis, en pajliknande bakelse med en lätt sötad ostfyllning, ofta på mizithra, som äts både som dessert och aptitretare.
 
Och vid sidan av de härliga varmrätterna, där återkommande råvaror är ost, zucchini, aubergine, bönor, horta (vild eggplantbladgrönsak), oregano, mynta och oliver (ofta svarta), återfinns givetvis just underbara desserter. Här väntar lika ljuvliga upptäckter. Frukt är en återkommande favorit, men det finns fler sötsaker att njuta. Loukoumades är en slags friterad liten munk, som typiskt brukar dränkas i honung och rullas i sesamfrön och kanel. Lychnarakia är en annan kretansk skapelse som påminner om en slags piroger med söt fyllning, ofta på myzithra, smaksatt med vanilj, honung, citronskal och kanel. De serveras inte sällan med ett sött vin. Slå till, om du har tur att se dem på menyn – du lär inte ångra dig.
 
Listan skulle kunna göras oändligt mycket längre. Men lite av Kretas mat lämnar vi kvar att undersöka för dig – precis som de mystiska delarna av Kretas historia. Blir du dock serverad en kretisk meze på en minosiskt mönstrad keramiktallrik, så kan du nu stolt säga att du mycket väl vet varför. Kalí óreksi!
Text: Ebba Persson

Nyhetsbrev

Ta del av recept och nyheter före alla andra, anmäl dig till nyhetsbrevet nedan!

relaterat

7-Elevens S-semla
Bakverk

7-Elevens S-semla med sötsyrligt

I år presenterar 7-Eleven en helt ny semla toppad med ett surt S-märke. Årets smak är en oväntad kombination och för tankarna tillbaka till 90-talet med sötsyrligt godis.

32169029-glass-of-ice-lemon-tea

Te i mocktails och cocktails

Tekompaniet besökte Sri Lanka och Dilmah School of tea för att uppleva te på plats i Ceylon-teets land. Deltagarna kom hem med en rad nya

Semla+Mattrender+2020

Sveriges bästa semlor utsedda

Stigs Konditori i Gullringen vann för tredje året i rad Arlas semmeltävling om vem som gör den bästa semlan i landet. Vinnarreceptet förblir dock en

Nyhetsbrev

Ta del av recept och nyheter före alla andra!

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev godkänner du våra allmänna villkor och vår personuppgiftspolicy.