Matsvinn och restprodukter kan bli foder

Vi kan bli ännu mer klimatsmarta med bl.a drav i öltillverkning.

När det gäller svinnet i livsmedelskedjan i Sverige så slängs den mesta maten i hemmen. På grund av risken för vissa smittor och det varierade innehållet finns idag inga möjligheter att använda hushållens svinn som foder till djur. Samma gäller för matsvinn från restauranger och storkök. Störst potential till att använda svinn som foder finns troligtvis i livsmedelsindustrin, hos grossister och lager. Det visar en ny rapport om hur mer kan bli foder från livsmedelskedjan.

Att ta tillvara på matsvinn och restprodukter på ett effektivt sätt minskar miljöpåverkan och kan bidra till en mindre sårbar livsmedelskedja. Det är viktigt att de producerade resurserna tas tillvara på bästa sätt både i normala tider och vid perioder av exempelvis torka eller annan foderbrist.

I första hand ska man alltid sträva efter att förebygga matsvinn men när det inte går är det mer resurseffektivt att det kommer till användning som foder än att det blir avfall, säger Karin Lindow som har lett arbetet med rapporten.

Kostnaden borde kunna minska
Rapporten föreslår att det ska undersökas om kontrollen kan samordnas inom områdena livsmedel, animaliska biprodukter och foder. Idag måste livsmedelsföretag som vill lämna ut foder kontrolleras av två olika myndigheter och därför betala mer i kontrollavgift. Kostnaden och bördan borde kunna minska, särskilt för de mindre livsmedelsföretagen.

Foder måste alltid vara säkert
Rapporten slår fast att det behövs mer kunskap för att fler ska kunna använda matsvinn och restprodukter. Foder måste alltid vara säkert. Generellt är möjligheterna utifrån lagstiftningens krav större för matsvinn och restprodukter med vegetabiliskt innehåll, eftersom animaliskt innehåll i vissa fall kan innebära en större risk för smittor.

Utveckla logistiken mellan företag
En hel del matsvinn och restprodukter blir foder redan idag såsom bröd, potatis, melass, drav och drank. Oftast sker detta genom kontakter direkt mellan företagen. En förmedling som underlättar logistiklösningar och kan förmedla kunskap skulle kunna minska praktiska hinder. Rapporten som tagits fram i samarbete med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket pekar också på att det behövs bättre uppföljning över matsvinn och restprodukter, för att veta vad som finns och för att åtgärder ska kunna sättas in.

– Vi hoppas att rapporten ska ge ökad kunskap på området. Vi tror att fler kan göra mer för att livsmedelskedjans resurser ska tas tillvara, säger Karin Lindow.

Så äter vi klimatsmart år 2030

Vi kommer att äta allt mer klimatsmart under de närmaste 10 åren. Nya växtbaserade proteinkällor och mindre svinn i matlagningen är framtiden. Här är några trender.

De kommande 10 åren är avgörande om vi ska undvika en klimatkatastrof, enligt många forskare. År 2030 når vi slutpunkten för FN:s globala hållbarhetsmål. Maten som produceras och konsumeras står för en tredjedel av utsläppen i Sverige. Allt detta kommer att påverka hur vi äter i framtiden.

Allt fler svenskar äter mer växtbaserad mat. En undersökning Orkla genomförde i höstas visar att tre av tio försöker äta mindre kött för klimatets skull.

Redan nu ser vi en uppsjö av olika typer av växtbaserade produkter. Under 20-talet kommer variationen av växtbaserade produkter breddas till både nya produktområden och nya proteiner.

Konsumenterna efterfrågar fler alternativ till soja och det görs mycket spännande forskning på området. Både på danska och svenska universitet experimenteras det med att tillverka livsmedel från gräs. Om tio år kommer vi tveklöst äta mat gjort på fler och mer annorlunda råvaror mot idag.

Vegansk ost har hittills haft varken den smak eller konsistens som konsumenterna förväntar sig. Men nu håller det på att förändras. Det går att göra vegansk ost av blomkål, kikärtor, ris, nötter och frön. I USA kommer allt fler hippa ostmärken, gärna baserade i Brooklyn.

Att pickla, det vill säga lägga in saker, är ett enkelt sätt att ta hand om sina rester som kan varieras i all oändlighet. Många svenskar har nog testat att pickla in rödlök, men man kan även pickla morötter, rättika, kål eller gurka som börjar bli mjuk. 20-talet kommer att kännetecknas av svinnsmartare matlagning.